Detta inlägg hade kunnat handla om ett stort svampfynd, hur kul det är att praoa i söt butik, vilken fin familj jag har men just nu är jag lite tung i sinnet och det är svårt att vara gla-käck.

Man kan ha bekymmer om det mesta egentligen tex. att diskmaskinen läcker, att jag inte har ett par svarta stövlar, att jag borde köpa en matta till vardagsrummet osv. Dessa triviala vardagsproblem hamnade ganska långt ner på listan när jag häromdagen blev bjuden till en familj som just fått sitt andra avslag från migrationsverket.
1% av de som överklagar får omprövning och då endast om deras barn är näst intill dödssjuka. Vilken ångest att veta att inom några månader kommer man att vara tillbaka i ett helvete som man flytt från med dödshot hängandes om halsen.


När jag går till sängs funderar jag på nästa dag, vad som ska hända och vad jag ska ha på mig. De i sin tur dealar med frågor som -vem tar hand om våra barn om vi dödas? Vilken dag skickas vi tillbaka?

Hur somnar men med en sån klump i magen?

Livet är så fruktansvärt orättvist.

Jag kan ju välja att vara lycklig som inte har det så och på ett vis så är jag det men just nu känner jag så med denna fina familj.
Det kunde varit vem som helst, det kunde varit min familj om jag fötts på en annan plats på jorden.



Det finns mycket att vara tacksam för.

På toppen av berget ni ser på bilden nedanför. 

På väg uppför fjället fick jag (vi) mitt livs bästa komplimang.
Åh var det ni som cyklade hit!-FRISKUSAR!
Ingen har någonsin kallat mig friskus förut, de sista metrarna upp till toppen av Mittåkläppen gick lätt med de orden i hjärtat.  (Det har aldrig funnits skäl att kalla mig friskus förut heller för den delen)





Efter tre dagar av mountainbikecykling, fjällvandring och topbestigningar är jag så nöjd med min prestation.

Jag är en FRISKUS!! ....Christina också!
...som ska vila i ett tag nu :)


Gubbarna är ju redan så vältränade så de räknas bara som halvfriskusar;)







Fikapaus i snöglopp.



Dag 1: Mtbtur 3 timmar. Över stock och sten genom pölar, uppför backar och härlig utförskörning.
           Bestigning av Funäsdalsberget.

Dag 2: Fjällvandring utmed Ljusnan, blöt snögloppsvandring på 4 timmar. Fäbodvallar, vattenfall och blöta !!! skor.

Dag 3: Cykling till foten av Mittåkläppen, vandring till toppen och ner förstås och cykling tillbaks till Bruksvallarna.


Nu är det inte meningen att ni ska vara imponerade, ovanstående uppgifter är enbart till för att jag ska kunna surfa in här och läsa om och om igen att jag verkligen har varit med om detta.



Funäsdalen är toppen både vinter och höst...men åååhhh vad det rycker i bena när jag ser att det ligger snö på toppen. VILL ÅKA SKIDOR!!! och fort ska det gå, eller hur Marinette? :)

Sitter vid frukostbordet med min kopp fylld av rykande kaffe morgontidningen är läst och jag ska strax ta mig runt i huset på en liten röjarturne´. 
Himlen är blå och natten har varit kall. Utanför fönstret börjar grannens lönn förvandlas till ett murrigt färghav och mina japanska vita anemoner blommar förhoppningsvis några dagar till.
Vemodigt och vackert är det när hösten drar in.

Jag har alltid, fram tills nu, haft hösten som min favoritårstid. Höga klara dagar som sprakar i färg och solen som fortfarande kan ge lite värme.  Det är något visst med att ta på sig snygga höstkläder, stövlar och byxor -påklätt-välklätt. Det har passat min personlighet att få dra på ett snyggt skal ovanpå kroppen. Kanske det handlar om att få dölja skavanker och sitt inre. Att få gömma sig lite.

Våren har varit skrämmande med sitt kalla ljus och sin nakenhet. Avslöjande på något vis.

På senare år har jag vänt på steken och börjat uppskatta det nya som kommer med våren. Tecken på nytt liv och nya chanser för det som varit dött och borta.

Eller så är det helt enkelt så att ju längre den här resan pågår så ser man att det finns fler nyanser av allt. Hösten är vacker och vemodig, våren är naken, skrämmande och fantastisk och spektrat blir bredare och bredare för var dag som går.
Insikter och utveckling är ju ett pågående projekt som aldrig tar slut men som ger oss den upplysningen att det finns fler och fler saker att vara tacksam för.


Life is a rollercoaster just gotta ride it....

eller också kan man åka volvo..spelar ingen roll ;)

Ta nu och styr upp era liv och hoppa ut i vardagen med spänning och förväntning och gör något vettigt av den här vanliga måndagen.

LOVE/A


Recept för en skön höst:

 
 



och så kan man åka på kortsemester med någon man tycker om......

japp så får det bli!

I min sommarstad Sölvesborg finns det två kvinnor som är grymt dåliga på att göra reklam för sig. De gömmer sig längst in i ett hörn på en innergård. De syns knappt. De har funnits i sin gömma i snart 3 år.

I väntan på en pizza så tog jag med Bettan in på en galleri/butik jag tycker om och innan vi skulle gå ut så tipsade kvinnan i butiken oss om det lilla keramikgalleriet i hörnet.

Jag blev stum, hänförd, "gick igång", min hjärna började möblera och tapetsera och placera alla dessa fantastiska föremål på olika ställen.

Sen blev jag alldeles yr! ....det var utförsäljning, halva priset-flyttrea. Jag ville så gärna ta med mig en hel låda med fyrkantigt-krokiga ljusstakar, fat, hundtavlor, hus-ALLT!

det blev till slut en kakelplatta med ett upphöjt kvinnoansikte.

Jag måste tillbaka!
Vilka kvinnor! Blyga i sin framtoning men med konst som skulle smasha rakt in i vilket stort galleri som helst.
Jag är så imponerad av människor som hittar unika uttryck i sin kreativitet. HEJA!

   

  

           

Kika mer på www.jonssonsvensson.se  

Sol.
Bad.
Värme.
Tror det räcker så. 
Goda vänner!
Sådär ja.
Färdig.


 

Nya fräknar! /A

Jag gillar inte partyn!...eller jo det gör jag men inte typ tupperware, städ eller andra kommerspartyn. Trots detta tackade jag ja till ett städparty för ett tag sedan. Jag hade lovat mig själv att inte handla och att inte hamna i lockelse. 
Frestelsen blev tyvärr övermäktig när det blev tal om fönsterputsning.....denna hemska syssla.....menar de på riktigt att det kan bli fint med en trasa och vatten???....hjärtat bultade och köpsuget ökade. I huvudet fick jag en bild av blanka fönster, villha-suget var övermäktigt och jag var snabb med beställningen.

Igårkväll hämtade jag trasan och likt en skållad råtta med ett stort brett förväntansleende putsade och gnodde jag på fönstren i huset.
Idag var det mulet och de ser jättefina ut, hoppas att jag inte blir besviken nästa gång solen skiner. 







åsså en liten kul grej..

En mamma kom och berättade för mig att hennes två döttrar brukar leka prinsessor hemma. De tävlar om vem som ska vara vilken prinsessa och "Jasmine" i Aladdin kommer etta på listan. Senast de valde var det lillasystern som var snabbast att ta Jasmine varpå storasystern replikerar - då är jag Annika Lööf!

Hoppas, hoppas nu bara att mamman inte missförstått leken och att det inte lekte häxor :)





Må solen lysa gott på er!