skyffla änglar!

Häromåret var en bekant till mig ute och gick en sen kväll, det snöade "tussar" från himlen. Han beskrev det som om det var änglar i stora skaror som kom ner från himlen och la sig som ett skyddande täcke över byn.
Jag tycker så mycket om när det snöar och jag gillar tanken med änglarna.
Ut å skyffla änglar med er!

just dance

Släktforskning var ju inte min grej och inte linedance heller..trodde jag.

Fel!
Skitkul!
Pröva!
Lady Gaga-just dance-ställ er på rad- KÖR!

Måste ju vara varje arbetsplats optimala fredagsavslutning-Lycka till!












från ugglepinnen till ja vart?

Livet är stort och världen är liten.
Så liten att man kan hoppa från kontinent till kontinent i raska kliv. Man kan ha vänner och uppdrag långt utanför landsgränserna och det är helt naturligt för vissa.

I gråa novembermörkret skulle man kunna tänka sig att det finns många som vill fly härifrån. Det vill även jag men jag vill gärna hem till jul. Vad är det som får oss att längta bort och vad är det som håller oss kvar?
Behovet av trygghet, att ha vänner nära, ansvar mot min familj-släkt tror jag är det som håller mig kvar. 
Feghet eller ansvar? det är frågan.

Åsså finns det de som längtar bort som faktiskt kan tänka sig att bryta upp sin tillvaro för att flytta utomlands. Längtan och förutsättningarna ser ju så olika ut hos oss.

För några år sedan berättade en kompis till oss att han hade en längtan att få åka till Afrika och borra brunnar. Vi blev helt tagna på sängen för genom alla år som vi kännt varandra hade han aldrig nämnt detta.
Jag tror att drömmar och längtan inte bara finns inuti oss för att härda ut en grådaskig vardag jag tror att det är en fingervisning om ett personligt uppdrag som skulle göra världen till en bättre plats.

Vilka drömmar och vilken längtan finns med i din personliga gott & blandat påse? och på vilket sätt skulle det förändra världen?

Tänk om vi alla vore duktiga på att lyssna på det örat som både går uppåt och inåt. Hur skulle det se ut då?



En måndagsfundering från ugglepinnen. HoHo.





Per-Erik – Vilken värld det ska bli





















10% släkt med Ace of Base

Magiskt är ett nu-ord. Det används överallt, hur blir det så att till och med ord hamnar på hitlistan? Finns det någon som använder "hejdlöst", "blixtfort" eller "Liksom" nu för tiden? Nej, just det, för de finns inte med på listan. Nu är det magiskt som gäller.

Uttjatat eller inte när jag vaknade i morse så fanns det bara ett ord för the big white happening-MAGISKT!

Hejdlöst mycket snö som föll blixtfort liksom........

......................................
Hörde en intervju med Eva Dahlgren i morse hon bejakade sina ickeintressen. Jag har funderat hela dagen på vilka mina ickeintressen är.
Vilka är dina?

Hon pratade även om det faktum att vi är 90% arvsmassa och 10% en produkt av vår sociala fostran. Vi kanske ska sluta fundera på vem-är-jag-frågor och börja släktforska istället?



Men nu tror jag faktiskt att släktforskning hamnade väldigt högt upp på min ickeintresselista, det låter inte kul.

Nu poppar ett minne upp ang släktforskning. Jag har sysslat med det.
Min familj ingår i en släkt som kallas Ryssnässläkten. De har varit väldigt duktiga på att dokumentera ättlingar och gett ut flera band med namn på personer som ingår i denna. Någongång i gymnasieåldern fick jag fram dem och läste. Det blev både kanon och kalkoneffekt.

Kanon! Syskonen Berggren i dåvarande Ace of base var mina typ sysslingars pysslingar- kändisglitter på mig!
Kalkon! På min skola fanns det två väldigt lite omtyckta herrar i lärarkåren oturligt nog fanns båda dessa herrars namn med i krönikan.
och där, just där började  mitt ickeintresse för släktforskning.

 Lite lika va?


och nu, just nu ska jag vila mitt huvud på den goe fine kudden.   Ernst nu har du varit borta från tvn väldigt länge, saknar dina fina meningar.



Flingor & Frost! A




film i mitt huvve

Har hört talas om folk som drömmer om att de tappar tänderna och hur otäckt det är. Tror att det ska symbolisera att man tappat kollen eller är stressad.

Jag drömde den i verision 2.0. Det var absolut ingen mardröm. Jag var jättelycklig i drömmen för under mina lösa tänder, 6 st, som jag med lätthet plockade ur munnen så hittade jag nya fina mjölktänder!

Nytt liv! Ny chans!


Livet vore fattigt utan drömmar. Arvid sa när han var liten, - mamma väck mig inte för då tar filmen som är i mitt huvve slut.

De är grymt spännande de där filmerna och vilka oanade slut många av dem har. För att inte tala om rollbesättningarna de kan vara ytterst otippade många gånger.


  



om att staka ut banan

Alltså med tanke på förra inlägget jag längtar inte efter att få sitta där vid brasan. Jag bara förbereder mig, stakar ut banan. Först och främst ska jag förbereda mig på att fylla 40....(herreguuud det var nästan jobbigt att skriva siffran). Jag var på biblioteket och lånade en bok:

När jag fyller 40 ska jag vara snygg, rik och lycklig (och yngre)

 Snart har jag bara ett år kvar så det gäller att vara ute i tid inför den stora förvandlingen. (?!)

Om jag känner mig själv så kommer jag både påbörjat och avslutat minst tre bantningsperioder (jag kan vara grymt karaktärsfull i tja, ca 3 veckor i alla fall).
Jag kommer ha säkert ett par perioder där jag är ute och promenerar kl 6 på morgonen. Dessa brukar vara i 2-4veckor.
Däremellan är jag väldigt noga med att göda både kropp och själ med godsaker.

En del skulle kalla detta levnadssätt karaktärslöst. Inte jag. Jag kallar det för livspotpurri, lite banta, lite träning och lite annat gött dessemellan. Jag tycker inte om när tillvaron är statisk, förändring i lagom dos det är min melodi.

Jag tycker faktiskt om min ålder och vill inte backa tiden sådär hemskt mycket. Om man fick, skulle jag välja 20? Aldrig!  27? nepp.  30? njae.  35? Jo det skulle funka. Men 38 är rätt ok.

I
I olika perioder i livet kan man känna tillhörighet med olika grupper. Studenter, unga nygifta, yngre gänget på jobbet osv. Det är konstigt det här med att byta grupp, när händer det? När vet man att man inte är med längre?

I och med extraknäcket i den lilla fina barnbutiken så har jag kommit på (smart Annika!) att jag inte längre tillhör gruppen "mammor med små barn". Det tog några dagar av iakttagelser att konstatera detta. Jag var en åskådare i spelet och inte en deltagare. Det är kanske så man kommer på att man lämnat gruppen. Man tittar på de andra och vet vad de håller på med, man känner igen reglerna men man spelar inte på samma plan längre.

Nu spelar jag i en högre division. Med äldre medtävlare, mer erfarna och med ett större djup. En spännande match. 
(schack-klubben??)



peace lööv and understanding...












ungefär så här vill jag ha det

Det är mörkt och grått, vinden tar tag i min mössa och håret ligger i slingor framför ögonen. Jag passerar huset med det äldre paret. Man kan se dem genom deras stora fönster de sitter oftast framför brasan och har utsikt mot havet. De sitter med varsin bok och har ett glas var på bordet.
Precis så vill jag ha det när jag blir gammal och mätt på att snurra runt.

målarverkstad

  

 





Så här trevligt hade vi idag. I morgon fortsätter vi.




RSS 2.0