uggla om en ovanligt ful vas




På en föreläsning för ett tag sedan berättade en man att han upptäckte en del sanningar om sina vänner på hans senaste födelsedag. Han fyllde år och bjöd in till en fest för sina nära och kära. De kom med blommor och presenter. Festen var jättetrevlig och det blev dags för presentöppning.
Paket efter paket öppnades och han blev mer och mer förvånad, det fanns inte en grej som han upplevde passade hans behov och önskningar.
Han blev mer och mer frustrerad men döljde det väl. Ett av paketen innehöll en riktigt ful vas som han aldrig skulle kunna ha framme.
 -Ja, man vill ju inte ge bort något som man själv inte tycker om ..kommenterade givaren.

Han uttryckte att han blev livrädd och oroad över sina vänners oförmåga att inte se andras behov i detta fall en av deras närmaste vänners. Som deras näre vän borde det inte vara så svårt att lista ut vad som skulle kunna passa.

Föreläsningen handlade om hur vi möter andras behov.

För mig blev det en tankenöt som jag funderat en del på. Hur ofta hjälper/uppmuntrar vi inte andra människor utifrån våra egna behov. Man vill stötta och hjälpa, komma med goda råd men glömmer att fråga vad den nödställde egentligen vill ha.

Tanken om att ge bort något som man själv tycker mycket om alt. skulle bli väldigt glad över är ju egentligen fint tänkt men det kanske inte motsvarar det som mottagaren ber om.

(Givetvis kan någon bli överraskad och glad över en uppmuntrande gåva man inte bett om.)

Är man villig och beredd på att hjälpa någon är det kanske bara att öppna öronen och lyssna efter behov, kanske är det inte alls de jag tror behöver hjälp är de som faktiskt är de nödställda.

Ge bort för att själv bli upphöjd eller ge bort för att uppmuntra och uppfylla ett behov....?
Trixig balansgång.


Samma sak gäller tröst.
Hur tröstar man?
Barn plockar man upp i knät, håller om, blåser på sår, pussar på och buffar dem lite i rumpan och ser till att de skuttar iväg lyckliga och glada igen.


...men hur gör man med vuxna?

Det ligger nära det här med att ge bort saker som ingen behöver. En balansgång mellan att lyssna och "ge bort" goda råd och dela med sig av sin erfarenhet.

Jag måste lära mig mer om detta. 


HOHO/A











Kommentarer
Postat av: Åse

Det är roligt att läsa om dina funderingar. Verkligen tänkvärt. Kram Åse

2011-02-26 @ 22:49:35
URL: http://rapportfranlandet.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0