Tänk vad sjåpig man kan bli. Vi behandlar de små liven som små bebisar. Jag erkänner att jag faktiskt kallar dem för "bebisarna". Inte bara det, jag behandlar katten som om det vore något slags "oss mödrar emellan". Häromdagen låg hon där, det bökades och stökades och så tittade hon på mig och jag fattade precis och kom ihåg den där känslan man kunde ha i början när det enda man gjorde var att amma, fastlåst i soffan.

Idag har de fått flytta upp i köket. Enligt vår privata kattexpert så är könsprognosen 3-1 till tjejerna.
Det börjar bli dags att namnge de små liven.
Malte är Johannas förslag. Mitt var Torbjörn det röstades bort. Jag lobbar också för lite flicknamn Doris, Sivan och Majsan.
Kanske, kanske får jag in något av dem på vallistan.




maoww, gäsp och godnatt/A