I morgon är det sista gången jag lämnar barn på dagis. Axel har vuxit ur dagiskostymen och står allt som oftast vid staketet och ber om att få komma över till fritids. Hur kan någon som är så liten helt plötsligt bli ett skolbarn?
Jag brukar inte vara så blödig när det gäller avslut på saker och ting. Men denna gången är det ju definitivt, vad jag vet nu iallafall.
När jag skulle skola in honom tyckte jag att det var fruktansvärt och helt emot alla världens regler att behöva lämna ifrån sig sitt barn. Jag sprang från dagis in på toaletten på jobbet som ligger granne och tårarna rann. Det spelade ingen roll hur många föräldrar man tröstat genom åren för just detta, nu gällde det ju mitt barn.

En ny era tar vid. Spännande.


Ett annat avslutat kapitel är Arvids arm som nu är befriad från gips.
R och A är och tar sig ett segerdopp i  sjön.



...i morron kväll är det semester!
På torsdag blir det dopp i den här sjön. (jag ler nu)
Välkomna till Badstrandsvägen 3 alla som är i krokarna.




nu ska jag sjunga allsång med Malena Ernman lalalalal/ a