jul hos oss



Skunkgranen, "fin" räckte tyvärr inte. Den byttes ut mot den här..













Jul hemma är oslagbart!





Ha en skön helg allihop. Det finns grejjer kvar i skåpet välkomna att smaka.



En skunk begraven?

Men DUUU! Vilken fin gran! Puss och kram till mannen som fixat den.
Fram med pyntet!
Åh det luktar gran!

Titta vad fint det blir med lamporna och kulorna.
Det luktar lite va?

Åh de här fina kulorna måste också vara med.
Men du luktar det inte lite mer än vad det brukar?

Jag tror jag öppnat fönstret lite....Det sticker i munnen är det inte lite som en gasdoft?
Men GUUD vad fin den är, tänk att du hittade den i Högryd.
Tycker du vi ska stänga dörrarna till matsalen?

Godnatt puss puss.

Morgon.

Eftermiddag.

Ring ring!
Hallå!
Du jag tar ut granen nu det går inte längre.

Men DUUUU! Vilken fiin utegran vi har!

Hej! Välkomna, vad kul att ni hälsar på! (Gäster)
Vad det är som luktar? Jo det är en gran men den står ute nu.
Kaffe? varsågod.
2 timmar senare.
Gästen smyger upp sitt astmaspray!

Nu är det fyra timmar sedan den åkte ut, vi får nog ställa den lite längre bort från ytterdörren jag anar en doft när
jag passerar hallen...




En garanterat luktfri!


Det välsignade lilla gossebarnet

Lisa tyckte vi skulle lussa för gammelmorfar Kalle. En utmärkt ide´ skulle det visa sig.
Det blev Luciasånger, improviserad Rudolf-show och ett julspel.





Rudolfshow-Matilda framdel, Arvid bakdel, Johanna och Axel sångare.



Tre gubbar, tre gubbar?

Jungfru Maria, jesusbarnet och tre väldigt visa män.

- öh! Kolla vem är killen på golvet? (Arvid)
- Det är det välsignade lilla gossebarnet. (Lisa)
- Här kommer vi med lite grejer, öh! Johanna vad har jag med mig? (Matilda)
- Du har guld med dig.

GammelMorfar Kalle med sina yngsta barnbarnsbarn.

Kalle som sjungit och musicerat hela sitt liv är lite bekymrad över den låga musikkvalitén i släkten men kanske tändes ett litet hopp hos honom efter detta.
Riktigt kul var det i alla fall.







en go dag

En torsdag sådär mitt i livet betsämde jag mig för att ta lite ledigt. Jag hämtade upp R i Göteborg och vi bestämde oss för att göra ingenting.

Vi började med att handla en julklapp.
Sedan blev vi inbjudna till  som driver en "Gla´-byrå" på V:a Hamngatan 21, på en kopp kaffe.
Med kaffe i magen och fina tips från coachen om vad som kan göra en dag i Göteborg till en av den allra bästa var det bara att pulsa ut i snön.

Da Matteo pannetteria-check
Grandpa´s -check
Magasinsgatan-check
Nk-check
Viktoriapassagen-check
Norrgavel-check
..och en massa annat-check!



Bara bra dag! 
Medicin och vitamin på samma gång.
En helt vanlig torsdag sådär mitt i livet.

 













Da matteo, bageri och kafferosteri...som kolsyra till en grå vardag.







på riktigt

Ibland har man en schablon av hur verkligheten borde se ut. Tex på midsommar ska det vara varmt alla ska vara glada och sillen ska vara god. På julen ska det vara snö, alla ska vara glada och tacksamma, kärleken ska flöda och sillen ska vara god även där. Alla avvikelser från mallen beräknas som små fel man vet liksom vad man har att utgå från.

I lördags var vi med om något som var bättre än vad det borde varit enligt schablonen.
Snön låg där den skulle, marschaller lyste, hästar med slädar drog på  lucia med tärningar som höll facklor i händerna. De tågade in i traktens vackraste kyrka och sjöng klanderfritt och oavbrutet i en timma.



Vilken högtid!
Den fina Lucian Emelie (som vi betraktar som vår extradotter) bar kronan med värdighet och som jag sa i mitt tal till henne så finns det få som har ett så stort hjärta och sprider så mycket kärlek som hon gör.




Lusse på riktigt!






mustach är hett

Jo, tack bara bra. Det är läsläxa, konfirmandhämtnig på Marstrand, skjutsning till träningar och skidbacke. Det är också mycket huvudbry om julklappar, vetebröd och pynt.
Det är lite jobb emellanåt och så ibland några gäster med misslyckad matlagning.
Sedan ska vi inte glömma bort snöskottning och tvättstuga. Livet är ju så himla glamouröst...särskilt nu när jag ser att min saffransdeg håller på att jäsa över kanten på bunken...*paus*



Sådär ja, degen är förädlad till bullar och flätor och står i ugnen för att få sig en sista omgång innan det är dags att kasta sig över dem. Det är ungefär så det går till här i huset.- Öh kolla morsan har bakat... fikafika-slut!

Häromdagen lindade jag in pepparkaksburkarna med 3 varv tejp för att det ska finnas lite kvar till jul. Det värsta är att jag själv tycker ju att jag har tillträde till dem och har ett fasa sjå innan jag får tag på en kaka till kaffet.




Annat vi hunnit med är det årliga pepparkaksbaket med systers familj. Vi började för många år sedan med att baka stora fula pepparkakshus och utvecklade det med åren till att göra små fina hus. Hasse som är en mycket kreativ typ bakar alltid lite vid sidan om och driver sina egna projekt. Lite då och då hör man ett nöjsamt fniss när han lyckas, när han är färdig få vi andra titta och skratta.

Med åren har vi rationaliserat bort själva ätpepparkakorna och koncentrerar oss bara på pyntkakor. I år hade jag till och med gjort en deg som var för hus och modeller-elitnivå?




2 x projektledare







 


Ungdomarna dissade baket ganska snart och roade sig med att uppfinna en egen facebookgrupp:








På tal om mustach så kom Axel med den briljanta idèn att R skulle ta fram diabilderna från sin jordenrunt-resa. Det är lika spännande med själva bilderna som sättet man visar dem på, projketor och duk - reliker från medeltiden, ett sätt att hålla kontakten med sin egen tekniska historia?




Australien 1989



Mustach är hett- det är bara att instämma. Mannen på bilden och jag firade 20 år häromdagen. Han har lite mindre hår på huvudet, lite mer kött på benen (revbenen syns inte längre), lite mer hår på bröstet men inuti är han samme man (förutom en kluven lever då...)



over and out for a while/A








skyffla änglar!

Häromåret var en bekant till mig ute och gick en sen kväll, det snöade "tussar" från himlen. Han beskrev det som om det var änglar i stora skaror som kom ner från himlen och la sig som ett skyddande täcke över byn.
Jag tycker så mycket om när det snöar och jag gillar tanken med änglarna.
Ut å skyffla änglar med er!

just dance

Släktforskning var ju inte min grej och inte linedance heller..trodde jag.

Fel!
Skitkul!
Pröva!
Lady Gaga-just dance-ställ er på rad- KÖR!

Måste ju vara varje arbetsplats optimala fredagsavslutning-Lycka till!












från ugglepinnen till ja vart?

Livet är stort och världen är liten.
Så liten att man kan hoppa från kontinent till kontinent i raska kliv. Man kan ha vänner och uppdrag långt utanför landsgränserna och det är helt naturligt för vissa.

I gråa novembermörkret skulle man kunna tänka sig att det finns många som vill fly härifrån. Det vill även jag men jag vill gärna hem till jul. Vad är det som får oss att längta bort och vad är det som håller oss kvar?
Behovet av trygghet, att ha vänner nära, ansvar mot min familj-släkt tror jag är det som håller mig kvar. 
Feghet eller ansvar? det är frågan.

Åsså finns det de som längtar bort som faktiskt kan tänka sig att bryta upp sin tillvaro för att flytta utomlands. Längtan och förutsättningarna ser ju så olika ut hos oss.

För några år sedan berättade en kompis till oss att han hade en längtan att få åka till Afrika och borra brunnar. Vi blev helt tagna på sängen för genom alla år som vi kännt varandra hade han aldrig nämnt detta.
Jag tror att drömmar och längtan inte bara finns inuti oss för att härda ut en grådaskig vardag jag tror att det är en fingervisning om ett personligt uppdrag som skulle göra världen till en bättre plats.

Vilka drömmar och vilken längtan finns med i din personliga gott & blandat påse? och på vilket sätt skulle det förändra världen?

Tänk om vi alla vore duktiga på att lyssna på det örat som både går uppåt och inåt. Hur skulle det se ut då?



En måndagsfundering från ugglepinnen. HoHo.





Per-Erik – Vilken värld det ska bli





















10% släkt med Ace of Base

Magiskt är ett nu-ord. Det används överallt, hur blir det så att till och med ord hamnar på hitlistan? Finns det någon som använder "hejdlöst", "blixtfort" eller "Liksom" nu för tiden? Nej, just det, för de finns inte med på listan. Nu är det magiskt som gäller.

Uttjatat eller inte när jag vaknade i morse så fanns det bara ett ord för the big white happening-MAGISKT!

Hejdlöst mycket snö som föll blixtfort liksom........

......................................
Hörde en intervju med Eva Dahlgren i morse hon bejakade sina ickeintressen. Jag har funderat hela dagen på vilka mina ickeintressen är.
Vilka är dina?

Hon pratade även om det faktum att vi är 90% arvsmassa och 10% en produkt av vår sociala fostran. Vi kanske ska sluta fundera på vem-är-jag-frågor och börja släktforska istället?



Men nu tror jag faktiskt att släktforskning hamnade väldigt högt upp på min ickeintresselista, det låter inte kul.

Nu poppar ett minne upp ang släktforskning. Jag har sysslat med det.
Min familj ingår i en släkt som kallas Ryssnässläkten. De har varit väldigt duktiga på att dokumentera ättlingar och gett ut flera band med namn på personer som ingår i denna. Någongång i gymnasieåldern fick jag fram dem och läste. Det blev både kanon och kalkoneffekt.

Kanon! Syskonen Berggren i dåvarande Ace of base var mina typ sysslingars pysslingar- kändisglitter på mig!
Kalkon! På min skola fanns det två väldigt lite omtyckta herrar i lärarkåren oturligt nog fanns båda dessa herrars namn med i krönikan.
och där, just där började  mitt ickeintresse för släktforskning.

 Lite lika va?


och nu, just nu ska jag vila mitt huvud på den goe fine kudden.   Ernst nu har du varit borta från tvn väldigt länge, saknar dina fina meningar.



Flingor & Frost! A




film i mitt huvve

Har hört talas om folk som drömmer om att de tappar tänderna och hur otäckt det är. Tror att det ska symbolisera att man tappat kollen eller är stressad.

Jag drömde den i verision 2.0. Det var absolut ingen mardröm. Jag var jättelycklig i drömmen för under mina lösa tänder, 6 st, som jag med lätthet plockade ur munnen så hittade jag nya fina mjölktänder!

Nytt liv! Ny chans!


Livet vore fattigt utan drömmar. Arvid sa när han var liten, - mamma väck mig inte för då tar filmen som är i mitt huvve slut.

De är grymt spännande de där filmerna och vilka oanade slut många av dem har. För att inte tala om rollbesättningarna de kan vara ytterst otippade många gånger.


  



om att staka ut banan

Alltså med tanke på förra inlägget jag längtar inte efter att få sitta där vid brasan. Jag bara förbereder mig, stakar ut banan. Först och främst ska jag förbereda mig på att fylla 40....(herreguuud det var nästan jobbigt att skriva siffran). Jag var på biblioteket och lånade en bok:

När jag fyller 40 ska jag vara snygg, rik och lycklig (och yngre)

 Snart har jag bara ett år kvar så det gäller att vara ute i tid inför den stora förvandlingen. (?!)

Om jag känner mig själv så kommer jag både påbörjat och avslutat minst tre bantningsperioder (jag kan vara grymt karaktärsfull i tja, ca 3 veckor i alla fall).
Jag kommer ha säkert ett par perioder där jag är ute och promenerar kl 6 på morgonen. Dessa brukar vara i 2-4veckor.
Däremellan är jag väldigt noga med att göda både kropp och själ med godsaker.

En del skulle kalla detta levnadssätt karaktärslöst. Inte jag. Jag kallar det för livspotpurri, lite banta, lite träning och lite annat gött dessemellan. Jag tycker inte om när tillvaron är statisk, förändring i lagom dos det är min melodi.

Jag tycker faktiskt om min ålder och vill inte backa tiden sådär hemskt mycket. Om man fick, skulle jag välja 20? Aldrig!  27? nepp.  30? njae.  35? Jo det skulle funka. Men 38 är rätt ok.

I
I olika perioder i livet kan man känna tillhörighet med olika grupper. Studenter, unga nygifta, yngre gänget på jobbet osv. Det är konstigt det här med att byta grupp, när händer det? När vet man att man inte är med längre?

I och med extraknäcket i den lilla fina barnbutiken så har jag kommit på (smart Annika!) att jag inte längre tillhör gruppen "mammor med små barn". Det tog några dagar av iakttagelser att konstatera detta. Jag var en åskådare i spelet och inte en deltagare. Det är kanske så man kommer på att man lämnat gruppen. Man tittar på de andra och vet vad de håller på med, man känner igen reglerna men man spelar inte på samma plan längre.

Nu spelar jag i en högre division. Med äldre medtävlare, mer erfarna och med ett större djup. En spännande match. 
(schack-klubben??)



peace lööv and understanding...












ungefär så här vill jag ha det

Det är mörkt och grått, vinden tar tag i min mössa och håret ligger i slingor framför ögonen. Jag passerar huset med det äldre paret. Man kan se dem genom deras stora fönster de sitter oftast framför brasan och har utsikt mot havet. De sitter med varsin bok och har ett glas var på bordet.
Precis så vill jag ha det när jag blir gammal och mätt på att snurra runt.

målarverkstad

  

 





Så här trevligt hade vi idag. I morgon fortsätter vi.




oj så fint!

Ibland tar vi bilen och bara åker en sväng. Idag ramlade vi på ett fantastiskt hus väldigt nära en sjö som vi gärna vill bo vid.

Vilken potential!





Inspirerad av en fisk och udda fåglar

I mitt jobb gäller det att utsätta sig för kreativa input för att prestera.
Efter att ha sett på denna bild från Odd Birds tog det ca 3 sekunder att bestämma mig för att genomföra ett verkstads-lov på fritids. Jag tar hand om målarverkstan och ska börja det hela med att visa ungarna den här bilden.

Fram med färger-datorer-tidningar-naturmaterial-klister-ALLT!



Härligt med lov, då jobbar vi "ostört" på fritids hela dagen!





kakor och minst en styckad tjur

För ett tag sedan träffade jag en kvinna som hade tre frysar. De är fyllda med minst 15 sorters kakor. Det finns alltid minst en styckad tjur. Alltid hembakt bröd OCH bullar.
Kvinnan åker aldrig spontant till stan, shoppar bara en gång om året (i Ullared).
Till jul finns det minst 10 sorters hemgjort julgodis och nygräddat vedugnsbakat bröd.
Hon går upp kl 6 och springer VARJE morgon ÅRET RUNT!!

Min man trodde inte sina öron! Finns det sådana på riktigt?
Han har pressat mig på vem denna kvinna är. Jag vågar inte berätta. Stor risk finns att han överger mig och försöker erövra henne.

Tips till mina singelvänninor testa FRYSTRICKET! (inte på R bara!)




    


....jag har nämnt frysar förut, ett återkommande ämne här på bloggen.
Min analys av det måste vara att redighetsfaktorn = hur full frysen är.

Ja, ja det lilla som fanns i den räckte ialla fall till 12 personers middag idag. Trevligt!

 




 


detta har hänt....


Min mobil är full av små vardagsglimtar, kort som var tänkta att bli blogginlägg var och ett för sig. 
För det är ju så att när det dyker upp små happy moments är det mobilen som är närmast till hands.


Så varsågoda några mikro inlägg:


Arvid 13 år filar naglarna.....??....!! Ovanlig syn vi fick oss ett gott skratt.


     



Trodde bara att det var jag som haft fransk manikyr på mina tånaglar-fel!
Mina fick jag efter jag svarat ja på en fråga som jag i en fet jetlag-dåsigihuvudet inte hade koll på. Men söta blev de små tårna och de gladde mig varje gång jag tog av mig strumporna ett bra tag. SKRATT!
Bilden hittade jag i ett reklamblad.



Många timmar spenderades i somras i kyrkan som vi renoverade. Här är uppackningen av stolarna. Nina ser du mattan?!




Mobilen är ju även med på jobbet. Vi gjorde en skogsutflykt, hittade stöldgods,söndrig bil med polistejp runt och en rostig gammal lampskärm.
Med fantasi och kreativitet blev den så här fin!








Ibland tittar man till på sina barn och tycker att de är extra fina. Här är Arvid i provrummet på Lager 157. Arvid jag ska köpa den skjortan till dig. Du är min bästa Arvid! puss.









En söndag för ett tag sedan åkte vi till våra fina Janne och Helena för en skogspromenad och lite lunch. Titta vad som låg på bordet. Finns det ngt finare än när någon tänkt till eller gjort sig ett extrabesvär för att glädja andra?!

Soppan var god, promenaden var härlig och vännerna var bäst!







Jag och min kollega Pia har delat vardagen i många år. Nyss var vi på en tripp till Stockholm för att bli ännu (! :)) duktigare pedagoger. För alla skattebetalare som undrar vart pengarna i utbildningsnämnden tar vägen vill jag bara redovisa att hotellrummet vi fick hyrt åt oss var billigast tänkbara.....utan fönster.
Underbara dagar med mycket skratt.


Vi är lite som Abbatjejerna, en ljus och mörk.




Det finns människor som man inte träffar så ofta men som man vet tänker på en flera gånger i veckan och som man skulle kunna ringa mitt i natten. Vi har inte alltid kontakt men vi hör ihop..eller hur?!

Lite äldre än när vi träffades första gången....





Oj, den här bilden den skickade jag till min man som skulle påminna sina barn om att det finns något som heter morsdag.
Jag hittade chokladhjärtan i bilen några dagar senare och Axel sa - Dom har vi köpt i hemlighet till dig mamma!






Ibland måste man bara ta sina barn och åka till stan för att fika. Det här var i Borås i somras. Vi skickade bilden till pappan i familjen för att säga att vi saknade honom.....och lite för att göra honom avundsjuk på de goa bullarna.







En bild från stugan. Arvid fick ett Leila-ryck och ville bjuda oss på hallonmuffins.
5 av 5 toast Arvid! 1337 eliiit!





Livet är inte en massa dagar det är en massa muffins. En del har vi ätit upp andra bara står på plåten och väntar på att bli det...uppätna alltså.


Lots of raspberry in your cake babies!/A
Se hela bilden












ett äpple om dagen eller 300

Soulen strömmar ur datorn, jag står och skalar äpplen för glatta livet. En hel låda fick jag häromdagen av min pappa. Pappa älskar äpplen och som den fina fadern han är så vill han dela med sig av det bästa han vet till sina barn. Därför har jag kantareller, älgkött och numer äpplen i min frys.

Jag sa att jag skulle göra äppledricka av dem men det tyckte han de var för fina för så i söndags stod det en ny låda med lite mer mogna äpplen som passade till dricka.

I kylen väntar 6 liter äppeldricka på att bli färdig och i frysen finns klyftade, skalade att ta fram i vinter.
..och i garaget finns en orörd låda med de fina äpplena som ska ätas och njutas direkt. Dvs inte av mig jag är allergisk men pappa berättar för mig att dessa är den allra finaste, mest fantastiska sorten de är såå goda.

Han är fin han som önskar oss det bästa som han vet och jag kan äta dem bara de är tillagade-tur!

Jag vet att du läser pappa, så än en gång TACK! för allt det fina som vi får.
KRAM!
(nu blev jag lite sentimental....)






Freda`s-mys




...."rattatattatata du dansar runt på ängarna du svävar i det bå, du leker som du aldrig har gjort!

Gubbar med gitarrer, ostylat, ruffigt, äkta och själspoesi. Passar mig perfekt.
Texter som är välbekanta men som får ny innebörd eftersom mina referensramar inte är de samma som när jag var 16.

saxat ur BT:Musik har en förmåga att ta dig tillbaka i tiden, till en annan plats eller ett annat tillstånd. Känner du det bitterljuva pirret i magen och hur det upprymt sprider sig rastlöst ner i benen? Det gjorde publiken på Folkan. I fyra extra nummer var det stående ovationer, jubel, handklapp, allsång och dans.

Japp! och jag var en av dem som svettig och glad gungade i takt till de gamla gobitarna. 

Förra gången jag var på Freda´konsert var 1988 det var ösigt och skitkul för vi stod längst fram och var så nära idolerna så vi nästan svimmade. Lyckan gick nästan att ta på. Så nära att idolstjärnglansen nästan ströddes lite över oss...så nära.

2010 sitter vi på rad 6, vi ler och klappar i händerna de första 10 låtarna......med ihopknölade pappersservetter i öronen....
När extranumrena drar igång förflyttas vi till -88 (nästan) vi står kvar på vår rad men örontussarna åker ut, armarna upp och höfterna gungar igång itakt med att knäna böjs.YEAH!



Kapitel 2
Utelåst.

Efter konserten blev jag hemskjutsad.

Jag knackar försiktigt-ingen öppnar.
Jag knackar hårdare på fönstret-ingen öppnar.
Jag plingar på dörren, 5 gånger-ingen öppnar.
Jag går runt huset och kikar in genom fönstret, sonen ligger i soffan och sover (50 cm från altanfönstret)
Jag knackar- bankar-sparkar-ropar!!!-INGEN ÖPPNAR!
Jo! Någon öppnar!... men inte någon från vårt hus, det är grannBosse som öppnar sitt fönster och undrar vad som händer.
Han kommer över med en bunt omärkta nycklar men ingen passar vår dörr.

Etapp två
Jag ringer 20 gånger på dörren-desperat!
Mobilen och telefonen gör heller ingen verkan.

Det blev en väntan på trappen tills mannen kom hem....



Med snö som yrde runt öronen så blev det riktigt mysigt.




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0