Jag har ett minne av en butik i stan där man kunde gå och fnissa åt gamla långkalsonger och brynjor. Jag minns att vi var och handlade pyjamas till min farfar och att de i flera år skyltade med blå, gröna och orangea fiberpälsar,
Jag minns att det var jättetrångt och att det knappt gick att gå mellan alla klädsnurror. Hade det inte varit så fullt av kläder och kartonger hade man troligtvis sett vilken fantastisk lokal man var i.

Tjejerna Ulrika och Linda har upptäckt den lilla skatt som låg gömd/glömd i centrala Ulricehamn och nu låter de sina män fixa och greja så att de kan öppna kläd och kalasbutik i mitten på september. De driver också teaterskola och ska ha sina övningar i en del av butiken. Har jag fattat rätt så kommer det finnas lite enklare fika serverat på "Leilaporslin" också.

Visst önskar vi dem lycka till!


Jag har anmält mig som frivillig prao, ni vet de dagar jag börjar kl ett.