Sitter vid frukostbordet med min kopp fylld av rykande kaffe morgontidningen är läst och jag ska strax ta mig runt i huset på en liten röjarturne´. 
Himlen är blå och natten har varit kall. Utanför fönstret börjar grannens lönn förvandlas till ett murrigt färghav och mina japanska vita anemoner blommar förhoppningsvis några dagar till.
Vemodigt och vackert är det när hösten drar in.

Jag har alltid, fram tills nu, haft hösten som min favoritårstid. Höga klara dagar som sprakar i färg och solen som fortfarande kan ge lite värme.  Det är något visst med att ta på sig snygga höstkläder, stövlar och byxor -påklätt-välklätt. Det har passat min personlighet att få dra på ett snyggt skal ovanpå kroppen. Kanske det handlar om att få dölja skavanker och sitt inre. Att få gömma sig lite.

Våren har varit skrämmande med sitt kalla ljus och sin nakenhet. Avslöjande på något vis.

På senare år har jag vänt på steken och börjat uppskatta det nya som kommer med våren. Tecken på nytt liv och nya chanser för det som varit dött och borta.

Eller så är det helt enkelt så att ju längre den här resan pågår så ser man att det finns fler nyanser av allt. Hösten är vacker och vemodig, våren är naken, skrämmande och fantastisk och spektrat blir bredare och bredare för var dag som går.
Insikter och utveckling är ju ett pågående projekt som aldrig tar slut men som ger oss den upplysningen att det finns fler och fler saker att vara tacksam för.


Life is a rollercoaster just gotta ride it....

eller också kan man åka volvo..spelar ingen roll ;)

Ta nu och styr upp era liv och hoppa ut i vardagen med spänning och förväntning och gör något vettigt av den här vanliga måndagen.

LOVE/A


Recept för en skön höst:

 
 



och så kan man åka på kortsemester med någon man tycker om......

japp så får det bli!