Ja du, det kan betyda mycket. Våga tänka annorlunda, bryta mönster och vanor. Det skulle kunna vara att flytta ut ur huset och leva i trädgården soliga dagar som dessa. 
Det skulle också kunna vara "sluta att placera folk i fack och boxar". Sistnämnda ämne avhandlades i kyrkan idag. Jag skrev ju om just detta för ett tag sedan, att jag var så trött på att jag automatiskt sorterade in folk i just fack.

Mannen som talade så klokt och enkelt om detta kom med ett litet svar på varför man gör så här.
Han menade att det förmodligen beror på att man själv har ett stort behov att veta vilket fack man tillhör i olika sammanhang.
Ett enkelt svar på en fråga jag gått och vänt ut och in på hela våren. Inte för att jag inte kanske klurat ut ett möjligt svar men det är skönt när någon annan bekräftar det man själv tänkt.
Gudstjänsten idag får ses som avslutning på vårens fråga.


Nu kommer delkurs 2. "Varför detta behov av att veta vilket fack jag tillhör?" 
Jag skulle vilja befinna mig på slutlektionen i denna utbildning och ha ett gesällbrev som bevisar att alla tankar om att sortera mig själv och alla andra har upphört. Tyvärr är det väl sällan så att genvägar är den bästa lösningen.
Jag gissar att lektion 5 och 6 handlar om hur man värderar sig själv och tar hand om sin självkänsla och att
lektion 7 förmodligen tar upp ödmjukhet inför de man möter.

Jag har haft en dröm/tanke/bild, kalla det vad du vill, om att jag lever mitt liv i en papplåda och att jag är grymt sugen på att bara slå sönder väggarna som uppenbarligen är tunna.

Jag har en känsla av att det inte handlar om vare sig jobb eller familj (ni kan sluta oroa er nu;) utan bara om mitt sätt att leva och att tänka. Jag vill inte vara begränsad. Jag vill kunna tänka outside the box.

Alltså vänner om du tänker som jag så börjar vi nu!
Nu slutar vi att tänka i lådform.
Släpp ut dig!


Köksbordet ute...tokigt?...nytänkande??  haha / a♥